Det börjar ljusna nu.
För första gången sedan i torsdags kan jag verkligen känna att det börjar ljusna nu. Och för er som inte vet så har jag opererat min näsa ännu en gång. Inte för att den ska bli rakare eller något annat utseendemässigt utan för att jag ska kunna andas någorlunda normalt igen. Redan vid operationen blev det annorlunda än vad det var tänkt, min näsa var tydligen trängre än vad man trodde så det fick åtgärdas mer och därmed fick jag ligga längre på operationsbordet än väntat. Hela två timmar tog operationen. Men det var inte det värsta, jag sov ju, utan natten efter operationen var fruktansvärd! Att endast få två Panodil på hela natten efter en operation är ingen höjdare vill jag lova, ni kan tänka er vilken smärta det var. Fredagen var ingen höjdare den i heller då "andningsrören" och padsen skulle ut...Fy fan! Så dagarna sedan dess har tillbringats på soffan hemma hos mamma. Idag flyttade jag hem till mig själv och först efter min eftermiddagsvila känner jag att smärtan äntligen börjar ge med sig. Resten av veckan är planerad i form av skola, klippning/slingning, tvätt, skola och avslutningsvis 30-års fest, det blir bara bättre och bättre!
Nu blir det att se ytterligare några OTH avsnitt innan jag ska använda dagens sista krafter för att besöka träningen. Det är nämligen inte mycket ork man har. Och träningen saknar jag redan, tanken på att vara borta minst tre veckor till suger rejält! Men jag kommer att stå vid lagets sida dessa veckor, stötta och heja fram dem till flera segrar, You rock girls!
